(Publicerad 2019-02-08)
Polishögskolans mc-polisutbildning under perioden åren 2001 – 2009
Att köra polismotorcykel och att arbeta som motorcykelpolis är ett ansvarsfullt och krävande arbete där motorcykelpolisen oftast arbetar ensam med att lösa olika arbetsuppgifter. Föraren ska kunna hantera motorcykeln med stor skicklighet för sin egen och för andra trafikanters säkerhet. Uppträda med gott omdöme och som ett gott föredöme i trafiken är naturligtvis en självklarhet.
Samhället genomgår en ständig förändring med en alltifrån ökad trafikmängd och till att hotfulla situationer uppstår för och riktade mot poliser. Polismotorcykelförarutbildningen är därför under en ständig utveckling och en anpassning till samhällsutvecklingen och till vilka krav som en följd därav kommer att ställas på en motorcykelpolis. En bra och kvalitetssäkrad mc-utbildning som är anpassad till polisens verksamhetsbehov och krav på att god arbetsmiljö upprätthålls måste alltid erbjudas efter det att föraren klarat polismotorcykelförarutbildningen.
Polisens mc-utbildning har alltid varit inriktad på ett säkert framförande av motorcykel och att kunna köra och hantera motorcykeln med de krav som ställs när motorcykeln är ett arbetsfordon för föraren. Polisens motorcykelförarutbildning har alltid varit mycket bra och krävande. Stora krav på kursdeltagaren har alltid ställts och denne måste prestera mycket goda resultat i utbildningen för att bli godkänd vid kursavslutningen.
I början av 2000-talet kom det att ställas krav på en utvidgad och delvis omarbetad kursplan. Det innebar att kursplanen kompletterades med innehåll som den tidigare inte haft. I nya kursplanen delades bland annat utbildningen upp i fyra utbildningsskeden. Det innebar att kursdeltagarens egen polismyndighet kom att medverka i utbildningen med krav på en återkoppling till Polishögskolan av prestation och personlig mognad.
År 2004 byttes den tidigare använda motorcykelmodellen BMW K 75 ut mot BMW 800 R med ABS bromsar. En konsekvens av bytet blev bland annat att bromsövningarna anpassades till att enbart bromsa med ABS, rakt fram och med undanmanöver. Olycksrisken vid bromsövningarna kom därmed i stort sett att elimineras. BMW 800 R var till alla delar en modernare motorcykel mot den tidigare modellen BMW K75.
Utbildningen kom även att förändras under tiden 2001 till mars 2009 då jag var ansvarig för Polishögskolans motorcykelförarutbildningar. Polishögskolan rekommenderade att myndigheten genomförde en förtest av kursdeltagaren huruvida vederbörande var lämplig för utbildningen och bedömas kunna genomföra den på ett säkert sätt.
- År 2002 genomfördes 2 kurser på en längd av fyra veckor i sammanhållen följd.
- År 2003 – 2006 innebar ingen förlängning av kurstiden på Polishögskolan. Dock kom utbildningen sammantaget att förlängas tidsmässigt med grundutbildning i tre veckor. En vecka med reflektion och träning på en tjänstemotorcykel med en lokal instruktör vid den egna myndigheten och slutligen en veckas avslutande utbildning på Polishögskolan.
- År 2007 och framåt kompletterades utbildning med ytterligare en vecka. Utbildning tillfördes fler utbildningsmoment avseende motorcykelanvändning vid ordningshållning, spaningsverksamhet, trafiksäkerhetsarbete med mera. Hela mc-utbildningen kom då att sammantaget omfatta 6 veckor.
Kursplanens innehåll i sammandrag
Utbildningsskede 1
Kursdeltagaren skulle intervjuas på den egna polismyndigheten om dennes inställning och förmåga till ensamarbete på motorcykel, trafiksäkerhetsarbete med mera. Därefter skulle vederbörande prövas på motorcykel för att se om det fanns en tillräcklig grundkompetens och en bedömd förmågan att klara av mc-utbildningen. Om polismyndigheten bedömde att den sökande uppvisade förmåga i motorcykelkörning och hade tillräckliga kvalifikationer och mognad kunde den sökanden påbörja mc-utbildningen. Även teoretiska studier skulle ske före kursstart med en redovisning av dessa i seminarium under kursen.
Utbildningsskede 2
Det innebar tre veckors praktisk och intensiv motorcykelkörning på Polishögskolan. Övningarna var till huvudsakligen inriktade på en färdighetsträning. Viktigt var att föraren skulle kunna manövrera fordonet med rätt hastighets-anpassning och med stor säkerhet av fordonets plats i olika vägmiljöer och rätt hastighet på olika underlag. Kursdeltagaren skulle kunna visa på ett gott omdöme, behärska frigörelseövningar, uppvisa en omdömesgill och säker körning med rätt hastighets-anpassning under hela kursen. Bromsövningar med undanmanöver som slutligen kom att genomföras i allt högre hastigheter där stora krav på ställdes på kursdeltagaren för ett godkännande. Även teoretiska inslag fanns med under kursen, dels i seminarieform dels att varje utbildningsdag innehöll teorigenomgångar.
Första hjälpen med HLR, samt hjälmavtagning av skadad förare ingick även i utbildningen.
Kursdeltagaren bedömdes fortlöpande av instruktörerna efter varje övningsmoment. Resultaten dokumenterades noggrant. De bedömningar som redovisades utgjorde en del i underlaget för att kunna stödja kursdeltagaren under utbildningen samt för att en korrekt bedömning av kursdeltagarens prestationer under kursens framåtskridande. De utgjorde även en del i underlaget inför den slutliga examinationen.
Vid varje kursdag infördes en avslappningsövning på 12 minuter efter en genomgång av dagens övningar och efter att motorcyklarna hade iordningställts. Det hade den positiva effekten på kursdeltagarna att deras stressnivå avsevärt reducerades inför dagens övningar. De kom att uppvisa ett större lugn och en mer avspänd attityd än tidigare vilket kom lärandet tillgodo.
Vid kursdagens slut genomfördes en samling där dagens övningsmoment diskuterades. Varje kursdeltagare fick själv berätta hur dagen varit och hur den upplevdes, vad lärde jag och vad kände jag efter övningarna. Diskussionerna blev mycket intressanta, allvarliga och stundtals fyllda med mycket humor och glada skratt.
Mitt under utbildningsskedet genomfördes ett medarbetarsamtal av kurschefen med varje kursdeltagare och över dennes prestationer och uppvisade kunskaper. Inför avslutningen av det andra utbildningsskedet genomfördes ett liknande samtal med varje kursdeltagare. I samförstånd med denne underrättades polismyndigheten skriftligen om något kompletterande utbildningsbehov fanns inför nästa del utbildningen.
Utbildningsskede 3
Det genomfördes på kursdeltagarens polismyndighet. I samverkan med Polishögskolan och kursdeltagaren rekommenderades eventuell träning på något kompletterande utbildnings-moment. Det innebar även träning på den tjänstemotorcykel som i nästa del i utbildnings-stegen skulle medföras till Polishögskolan. Implicit innebar det att även radioenheten skulle kunna användas. Något uttalat behov av fem dagars övningar skulle ges vid den egna polismyndigheten fanns inte, tvärtom. Utbildningen efter det andra utbildningsskedet varit mycket krävande, både fysiskt och psykiskt. Därför skulle deltagarna också ges möjlighet till vila och reflektion som en del i läroprocessen. Den av polismyndigheten utsedde handledaren/instruktören skulle skriftligen återkoppla till Polishögskolan vad som kursdeltagaren tränat på och med en bedömning av kursdeltagarens genomförda övningar.
Utbildningsskede 4
En fullt utrustad polismotorcykel från den egna polismyndigheten medfördes av kursdeltagaren till motorcykelutbildningen. Avsikten med det var att dels att lära sig och vänja sig vid att köra en fullt utrustad polismotorcykel eller att använda den motorcykel som avsåg ett annat polisiärt verksamhetsområde. Övningar i säker och lugn utryckningskörning ingick samt att kunna köra säkert med rätt hastighet i de olika angelägenhetsgrader som lagstiftningen tillät. Ett viktigt utbildningsmoment som diskuterades mycket med deltagarna under kursen var att föraren skulle kunna uppvisa en säker körning utifrån organisations krav, uppdragets art, kamrater och även omgivningens förväntningar på motorcykelpolisens framförande av motorcykel. En lugn, trygg och säker körning skulle kunna uppvisas oavsett hastighet och stresspåslag.
Utbildning i eskortkörning av skyddsklassad person infördes enligt en nationell standard. En ökad förekomst av och användning av illegala vapen i samhället hade skett. Även våldet hade eskalerat som även kom att riktas mot poliser. Det innebar att självskydd och vapenhantering i samband med motorcykeltjänst infördes i kursplanen.
Polishögskolan uppmärksammade att det fanns fler arbetsuppgifter än det traditionella trafiksäkerhetsarbetet som skulle kunna lösas på ett utmärkt sätt med motorcykel. Det innebar att kursplanen anpassades utifrån dessa verksamheters behov av kunskaper. Slutexamination av polismotorcykelförarutbildningen genomfördes i utbildningsskede 4.
Epilog
Medverkande i framtagandet av den nya utbildningsstrategin var polisinspektörerna Dan Johansson, Karlstad, Kennerth Mårtensson, Kristianstad och P-O Nordqvist Polishögskolan. Under ut
vecklingen av den nya utbildningsplanen framkom behovet av en instruktörs-utbildning för polisens mc-utbildningar och en planering av en sådan påbörjades 2009 och första kursen genomfördes 2010. Kursansvarig var Sören Wiktorsson, Polishögskolan. Att bli godkänd som motorcykelpolis efter en mycket hård och krävande utbildning är en prestation utöver det vanliga och något att vara riktigt stolt över. Mc-kursen är en utbildning som man med glädje alltid kommer ihåg och aldrig glömmer. Den är ständig en källa till skratt och glada minnen tillsammans med likasinnade kamrater.
P-O Nordqvist
Kursansvarig under perioden 2002 – mars 2009
”MAN KALLADE DEM VÄGENS RIDDARE” – läs artikeln om mc-polisutbildningen förr genom att klicka på bilden nedan
Ur tidningen Svensk Polis (år 2004);
Inom kort kommer åtskilliga av dem som kör polismotorcykel att ha gått i pension, men få nya tar över.
– Att utbilda fler mc-poliser är en riksangelägenhet, säger P-O Nordquist, kursledare på Polishögskolans mc-utbildning.
Precis när Ulrika Hilding ska sätta sig på sin polisstudentmotorcykel åskar det och årets första hagel faller i Grödinge söder om Stockholm. Hon ska just öva på att stoppa bilister och i den civilbil hon ska stanna sitter två blivande mc-poliser och en instruktör som skrattar åt det plötsliga väderomslaget. Haglandet trummar som hammarslag och de gröna åkrarna runt omkring täcks snart av vita, tjocka korn.
– Och Ulrika som är rädd för åska, säger en av poliserna i civilbilen.
Om allt går väl ska Ulrika Hilding ta sin examen den 11 juni. Hon blir då den andra tjänstgörande kvinnliga mc-polisen i Sverige. Tillsammans med elva blivande kolleger övar hon på Polishögskolans nya BMW R850R-motorcyklar, som är billigare och något mindre än de som används i tjänst.
KRÄVANDE UTBILDNING
Någon timme innan bilstoppsövningen rullar mc-polisstudenterna och instruktörerna in till F18 i Tullinge för att äta lunch på Lisas mäss. Solen värmer och de studerande tar av sig tröjor och blottar en mängd skyddsutrustning. Stämningen är god men ändå något nedstämd. En kursdeltagare fick inte fortsätta utbildningen eftersom han inte klarade bromsproven.
Kraven är tuffa både på deltagarna och instruktörerna som garanterar en hög nivå på dem som examineras. Om inte kraven är höga riskerar mc-poliserna att utsättas för onödig fara i framtiden. Och det är inget som kursansvarige P-O Nordquist kan ta på sitt ansvar.
Mc-polisutbildningen består vanligen av tre dagars förtest på respektive polismyndighet. De som sedan antas går fyra veckors utbildning på Polishögskolan. Men efter den tredje veckan avbryts kursen så att studenten får tre till fem dagars praktik på sin myndighet, och på den motorcykel han eller hon ska arbeta på.
ELVA DELTAGARE
Kompletterande moment kan därefter ges vid behov. Tanken är också att mc-utbildningen ska hinna sjunka in innan den fjärde veckan på Polishögskolan, med avslutande övningar på deltagarnas tjänstemotorcykel. Innan kursen ingår ett teoriblock som diskuteras under ett seminarium.
I den kurs som avslutades den 11 juni fanns elva deltagare mellan 28 och 46 år. För att bli antagen krävs bland annat A- och B-körkort, ett förarprov och inte minst att den sökandes polismyndighet vill betala för den förhoppningsfulle. 82 750 kronor kostar kursen. Många tycker att det är mycket pengar men inte kursledare P-O Nordquist.
– Jag var nyligen inbjuden på en kurs i industrivägning. Den kostade 6 000 kronor, för bara en dags utbildning. I jämförelse är mc-poliskursen inte alls dyr, säger han.
MC-POLISER PENSIONERAS
Medelåldern bland sex mc-poliser under en kortege 2004 var 59 år. Många mc-poliser går i pension inom ett decennium, men tillväxten är blygsam. Även bland övriga trafikpoliser går antalet ner markant. På två år har trafikpoliserna i Södertälje minskat från tolv till fem. I Värmland har antalet sjunkit från 36 till 16 på tio år. För att vända trenden krävs bland annat mer information om hur arbetet som trafikpolis egentligen är, säger P-O Nordquist.
EN KVINNA OCH TIO MÄN
Bland årets blivande mc-poliser är Ulrika Hilding den enda kvinnan. Klarar hon examen blir hon Sveriges andra yrkesverksamma kvinnliga mc-polis. P-O Nordquist tycker inte att kvinnor ska avskräckas från att söka till utbildningen. Han vill se fler kvinnliga mc-poliser.
– All verksamhet mår bra av en mix av manligt och kvinnligt, säger han.
P-O Nordquist säger att Ulrika Hilding är en av kursens främsta och att hon är ett föredöme för många.
– På de tunga övningarna kan det vara tuffare för en kvinna men som förare och trafikövervakare är det ingen skillnad, säger P-O Nordquist.
Ulrika Hilding är 38 år och väger 58 kilo. Hennes motorcykel väger 240 kilo. I vissa situationer känner hon sin begränsning.
– Jag har haft svårt i vissa övningsmoment. Men det har ändå funkat, säger hon.
VIKTIGT FÖRTEST
Ulrika Hilding vill inte se sig som en förebild, främst för att hon anser sig vara förvirrad och för att hon glömmer mycket. Inför kursen tvivlade hon på sig själv.
– Jag har inte trott att jag varit tillräckligt bra. Men de har sagt att jag är duktig och att det gått bra så…
Till dem som vill bli mc-poliser rekommenderar hon att först prova förtestet där man bland annat får köra motorcykel på manövergård, i skog och på fordonsplats. Det visar om man kan klara utbildningen eller inte menar hon.
HAGLANDET FORTSÄTTER
Åter till bilstoppövningen. Haglet fortsätter att vräka ner blandat med piskande regn. Vägen är snart farligt hal. Den civila bilen med en instruktör och två studerande i saktar ner. Men trots att trafiken krypkör i det farliga väglaget åker Ulrika Hilding upp långsides med bilen, tutar, kör om och markerar tydligt var hon vill att bilen ska parkera. Hennes kurskamrater skrattar och jublar under det att bilen stannar.
Alfred Skogberg