POLISMOTORCYKELN HUSQVARNA 130

Sven Lundin, Finspång, innehar en Husqvarna 130 som enligt registreringsbeviset registrerades på Polisen i Örebro 1935. De fotografier han har är troligtvis från slutet av 1940-talet när motorcykeln gick över i civil ägo. I fotHVA 1200_1_mediumosamlingen finns också ett fotografi som visar det nuvarande skicket. Målet är att han ska ha den klar till nästa sommar (2016).

Enligt Sven Lundin gjorde Husqvarna ett fåtal (en del källor nämner 10 st.) 1200cc av mod. 130 och hans cykel är en av dessa. Det finns en del skillnader utöver den större slagvolymen såsom grövre insug, rull-lyftare samt lite vassare kammar vilket gav det här utförandet 30 hk motsvarande 26 hk för standardmotorcykeln på 1000cc.

Föremålsintendent Jani Pellikka på Polismuseet har studerat det material som finns i museets samlingar om denna modell av polismotorcykel. Han har citerat en artikel rörande den här motorcykelmodellen som finns att läsa i den följande texten om Stockholms polisnämnds hantering av upphandlingen. Den är citerad i sin helhet.

I polismästarens svar (Polismästaren i Stockholm åren 1930 – 1936 var Erik Hallgren) poängteras problemen med Husqvarna-motorcyklarna. Det är en intressant läsning.

Så hur var det med dessa motorcyklar då? Jo kort sagt så ansågs de inte lämpliga för polistjänst vid Stockholmspolisen och man valde istället Harley-Davidson. Husqvarna provmotorcyklar var alltså i bruk endast en kort tid i vart fall i Stockholm och dess trafikavdelning. Nämligen 1932 – 1933. Men de användes säkert även efter detta men i mindre utsträckning och förmodligen som reservmotorcyklar.

Sven TORProv_med_motorcykel_Husqvarna_vid_trafikavdelningen_mediumSTEN Remblad (f. 1901-02-19) var poliskonstapel vid statspolisen i Stockholm . Han föddes i Hassle, Skaraborgs län. Inträdde i polistjänst 2/8 1923 som extra konstapel i Stockholm, befodrad till ordinarie konstapel 31/12 1925. Genomgick furirskolan vid Kungliga Göta terrängkår. Adress: Stockholm (finns med i Svensk Polis Del II (1933) s. 1092). Karl JOHAN Billsjö (f. 1900-03-04), poliskonstapel Östermalm (VD7). Han föddes i Skinnskatteberg i Västmanlands län. Inträdde i polistjänst 10/10 1924 som extra konstapel i Stockholm och befodrades till ordinarie konstapel 5/10 1927. Avlagt studentexamen. Genomgått polisskolans högre kurs 1930. Adress: Stockholm (finns med i Svensk Polis Del II 1933 s 1003.”

I det följande citeras en artikeln i Nya Polistidningen 1933 s723 i sin helhet

” Samtidigt som Stockholms polisnämnd till stadsfullmäktige överlämnat revisionsberättelse över granskningen av polisverkets räkenskaper och nämndens förvaltning för år 1932 har nämnden avgivit svaromål i anledning av revisorernas anmärkning rörande inköpet för polisverkets räkning av tre motorcyklar med sidvagn av märket Harley-Davidson. Nämnden hade ett anslag på 8000kr till inköp av fyra nya motorcyklar men beslöt köpa tre Harley-Davidson-maskiner för sammanlagt 7995 kr.

Revisorerna påpekade att Husqvarna generaldepot hade avgivit bud som slutade på 8360kr för fyra maskiner med sidvagn. De fyra förslitna maskiner, som skulle utrangeras, hade säkert kunnat säljas för minst 360kr. Revisorerna erinrade om stadsfullmäktiges beslut om företräde för svenska varor vid inköp för kommunens räkning. Nämnden åberopar först ett yttrande av polismästaren som anförde bl.a:

”Innan undertecknad år 1932 hos polisnämnden anhöll om inköp av motorcyklar tog jag i omsorgsfullt övervägande, vilket märke, kunde med hänsyn till det ändamål, för vilket motorcyklarna voro behövliga, anses lämpligast.

Då maskinerna skulle användas för kontroll av motorfordonstrafiken, måste särskilda krav uppställas å desamma. En Huskvarnamaskin provades också av polismän vid trafikavdelningen. Därvid hade utrönts huvudsakligen:

Att maskinen icke varit utexperimenterad
Att den körställning som maskinen i sitt dåvarande skick krävde, varit ganska tröttande för storväxta personer vid oavbruten längre körning

Att maskinens acceleration varit Harley-Davidsons maskiner betydligt underlägsen, en omständighet vartill stor hänsyn måste tagas vid bedömande av frågan om vilken maskin borde givas företräde vid trafikkontroll, där det kunde gälla att på minsta möjliga tid komma upp i högsta möjliga hastighet.

Att fotstöden behövde sänkas och dessutom utbytas mot fotplattor, en förändring som i anledning av maskinens låga höjd ansåges svår att vidtaga på ett tillfredställande sätt

Att stänkskärmarna borde utbytas mot andra, som erbjöde effektivare skydd mot smutsstänk enär vid provkörningen genom stänkskärmarnas otillräcklighet särskilt sidvagnspassageraren blivit mycket utsatt för smutsstänk vilket i synnerhet vid körning i uniform vore rätt stor olägenhet.

Att enär oljetankens dåvarande placering lätt utsatte den för stötar, särskilt vid gropigt väglag densamma borde flyttas och anordnas i bensintanken.

Att kopplingspedalen borde sänkas

Att sidvagnen varit för trång och därigenom olämplig för transport av anhållen

Att sidvagnschassit varit väl svagt

Att sidvagnsbroms saknats

Att sidvagnsskyddets celluloidruta varit för liten och icke lämnat sidvagnspassageraren tillräcklig möjlighet att överblicka trafiken och avläsa hastighetsmätaren

Såsom allmänt omdöme hade av den provkörande personalen framhållits att Harley-Davidson fabrikat vid ifrågavarande tidpunkt utan tvekan vore den för polistjänsten lämpligaste.”

Nämndens egIMG_0616_mediumet svar:

Av vad från polismästarens sida anförts, framgå de särskilda skäl fortsätter nämnden, vilka varit för polisnämndens beslut i förevarande fråga avgörande. Med särskilt beaktande av det från revisorernas sida åberopande önskemålet om företräde åt svensk vara vid inköp för stadens räkning har frågan just ur sådan synpunkt hos nämnden varit föremål för särskilt ingående prövning. Ehuru nämnden härvid såsom eljest låtit sig angeläget vara att i möjligaste mån söka tillgodose nyss berörda önskemål, lärer det vara utan vidare uppenbart, att vägledande för nämndens beslut i sista hand måste bliva hänsynen till polistjänstens särskilda krav under samtidigt beaktande av stadens ekonomiska intressen. Också är nämndens här ifrågavarande beslut grundat på en dylik ur de synpunkter, nämnden har att företräda ofrånkomlig hänsyn.

Erinras må, att nämnden i och för fortsatta försök att för polistjänst använda den här ifrågavarande svenska maskinen under innevarande år för polisverkets räkning inköpt en sådan maskin. Till sist må även framhållas att ett sådant förvärv av fyra dylika maskiner som av revisorerna för år 1932 förordats, skulle föranlett visst , om också mera formellt överskridande av för ändamålet beviljat anslag.” (slut citat)